Bomben.

Idag var jag till Sandra och klippte mig och färgade manen. Hann bara komma in och säga hej så slog bomben ner. Mina värsta farhågor har besannats. Jag har haft rätt hela tiden, jag har inte inbillat mig. Det är tragiskt och det är sant.
-"Men, du har ett vitt hårstrå som står rätt upp!"
Jag är inte bara gråhårig som jag trott, jag är VITHÅRIG!! Strået var alldeles kritvitt, och här har ni beviset;



Jag har inte hunnit fylla 25 än, och jag har vita hårstrån! Alla har sagt att jag inbillat mig när jag tyckt mig ana grå strån emellanåt, men nu var det värre än så. Det var ju inte bara grått.
Tänk om det fortsätter såhär? Hur ofta ska jag behöva färga håret då, när det börjar bli för många för att rycka bort? Varannan vecka? Jag har inte åldersnoja, men jag har hårnoja!
Ni anar inte vad jag tycker det känns hemskt. Jag är en 24-årig tant.
Men det kanske ska vara så när man är Konsumtant?